Nya villkor formar nya filmer

Digitaliseringen har gjort det enklare än någonsin att göra film, men det har också lett till en hårdare konkurrens om finansieringen. Hanna Sköld är en av de filmare som tagit saken i egna händer – och insett att nya finansieringsmodeller också öppnar för nya berättelser.

Trettonåriga Eini lever ute i skogen med sin despotiske far, isolerad från det samhälle han vill skydda henne från. Men i faderns inbillat trygga bubbla har hon upplevt mer förtryck, våld och otrygghet än de flesta trettonåringar.

– Jag antar att idén uppstod i tanken på att våld föder våld. Att det ofta är den osynliga typen av våld, psykologiskt eller exkluderande våld som till sist ger upphov till det fysiska våldet. Jag har själv vuxit upp i en väldigt isolerad miljö och filmen bygger delvis på egna erfarenheter, jag ville utforska mekanismer bakom våld i nära relationer och hur de kan fortplanta sig genom en släkt och genom samhällsstrukturer, berättar regissören Hanna Sköld.

Berättelsen om Eini bryts av med dockanimerade sekvenser om hennes farmor och snart blir det uppenbart att hon inte är ensam fånge under patriarkala maktstrukturer. Dockanimationerna berättar en våldsam historia som är både djupt personlig men också drabbande allmängiltig.

Hanna Skölds filmskapande har redan från första början inte bara handlat om vad, utan också om hur och varför. Hennes första film Nasty Old People finansierades med ett privat banklån och lanserades via The Pirate Bay. Hennes filmskapande har ett grundmurat ifrågasättande förhållningssätt som får etablerade branschstrukturer att kännas hopplöst förlegade. Efter Granny’s Dancing on the Tables festivalpremiär släpps den parallellt både på bio och digitala streamingplattformar.

Men Hanna Skölds förhållningssätt handlar inte bara om distribution, Granny’s Dancing on the Table har växt fram som ett crowdsourcat projekt från första början. Det handlar inte bara om de hundratusentals kronor filmen drog in under en kickstarterkampanj, utan också om filmens innehåll. Redan innan manuset var färdigt bad hon publiken bidra med berättelser som senare vävdes ihop med hennes egen idé om Einis farmor.

– Jag efterfrågade berättelser om far- och mormödrar och tack vare att publiken delade med sig växte sagan om Einis farmor till en väv av korta historier men också ett koncentrat av kvinnohistorien. Så snart man öppnar upp för input från publiken växer filmen till något annat, den blir större än sig själv, mer än bara en film.

Olle Agebro


GRANNY´S DANCING ON THE TABLE
Visningar
TISDAG 02 FEBRUARI // 17.30 // DRAKEN
ONSDAG 03 FEBRUARI // 15.15 // DRAKEN
TORSDAG 04 FEBRUARI // 15.15 // BIOPALATSET 10
LÖRDAG 06 FEBRUARI // 10.00 // GÖTA 1 (SLUTSÅLD)

KÖP BILJETTER

granny-webb.jpg